Nätfiske är en av de vanligaste cyberattackerna. Det innebär att en cyberbrottsling låtsas vara en pålitlig person eller ett äkta företag för att lura dig att klicka på en skadlig länk eller öppna en bilaga. Den skadliga länken leder till en falsk webbplats som är designad för att lura dig att avslöja personlig information, som bank- och kontaktuppgifter. Läs mer om nätfiske och hur du kan skydda dig mot bedrägerier.
Vad handlar nätfiske om?
Nätfiske, som även kallas för phishing, är en form av cyberbrottslighet där offret luras att avslöja personlig information, som personuppgifter eller inloggningsuppgifter. Bedragaren ser vanligtvis ut att vara någon pålitlig person.
Nätfiske kan ske på många sätt, till exempel via e‑post, SMS, telefonsamtal, sociala medier och till och med QR-koder, där bedragare försöker få sina offer att avslöja värdefull information genom att manipulera sina offer.
Varför utför bedragare nätfiskeattacker?
Genom att förstå hur nätfiske fungerar och varför bedragare vill få tag på människors personuppgifter kan du skydda dig på nätet. Bedragare försöker få dig att avslöja konfidentiell information för att de ska kunna begå identitetsstöld eller annan brottslighet. I en typisk nätfiskeattack leds offret till en falsk webbplats som ser äkta ut. Webbplatsen är utformad för att samla in offrets konfidentiella information, såsom användarnamn och lösenord.
Nätfiske är också ett sätt att infektera offrets enhet med malware. Angriparen kan förklä den skadliga programvaran till en viktig fil eller en viral webbvideo för att offret ska ladda ner den på sin enhet. Den nedladdade filen kan i själva verket vara en trojan eller ett virus som äventyrar säkerheten på din enhet.
Vilka typer av nätfiske finns det?
Det finns många olika former av nätfiske, men målet är oftast detsamma: att stjäla värdefull information från individer och organisationer eller sprida skadlig programvara. Cyberbrottsligheten har utvecklats och attackerna har blivit mer komplexa. Idag använder brottslingar artificiell intelligens för att göra bedrägerier mer skräddarsydda och svårare att upptäcka. I takt med att bedrägerierna utvecklas blir det allt viktigare att hålla sig uppdaterad om cybersäkerhet.
E-post
E-post är ett av de vanligaste verktygen för nätfiske. Enligt IBM är e‑postbedrägerier den vanligaste orsaken till dataintrång. En bedragarna skickar ett e‑postmeddelande som ser ut att komma från en pålitlig avsändare, som en bank eller nätbutik. I meddelandet ber bedragaren offret att lämna ut personlig information, såsom användar- och bank-ID.
För att få offret att göra förhastade beslut försöker bedragaren skapa en känsla av brådska, till exempel genom att påstå att offrets konto kommer att stängas utan omedelbar åtgärd. En nätfiskeattack kan leda till att din personliga och ekonomiska information hamnar i fel händer.
Spear phishing
Offren för vanligt nätfiske är oftast slumpmässigt utvalda. Spear phishing riktar däremot in sig på ett specifikt offer, vilket gör själva bedrägeriet mer personligt. Måltavlan för spear phishing kan vara en specifik person eller organisation och bedragarna använder sig av flera olika bedrägerimetoder för att lura offret. Riktade attacker kräver mer ansträngning och förberedelser från brottslingarnas sida, men sannolikheten att de lyckas lura sina offer är större.
Smishing eller bluff-SMS
Smishing, förkortning av ”SMS phishing”, är en form av nätfiske via SMS. Bedragaren skickar SMS med skadliga länkar för att lura offret att klicka på dem och avslöja personlig information. Många människor vet hur de ska se upp för och undvika vanligt nätfiske, men de är kanske inte lika väl förberedda på SMS-bedrägeri. Dessutom kan bluff-SMS läggas till i befintliga konversationer för att de ska se ut att komma från pålitliga avsändare.
Vishing eller bluffsamtal
Nätfiske kan också ske via telefon, vilket kallas för vishing (eller ”voice phishing”). Den som ringer kan vara en verklig person, ett automatiserat program som gör text till tal eller en röst som skapats av artificiell intelligens. Oavsett hur samtalet genomförs är målet detsamma som med övrigt nätfiske: att stjäla personlig information.
Quishing eller bedrägeri med QR-kod
Quishing är ett bedrägeri som använder en QR-kod för att lura offret att avslöja personlig information eller ladda ner malware på sin enhet. Bedragare skapar och sprider QR-koder som för användare till falska webbplatser eller laddar ner virus när de skannas.
QR-koder används i många sammanhang och är i allmänhet säkra, vilket har lett till att brottslingar utnyttjar förtroendet för att stjäla personuppgifter eller utsätta enheter för risker. Precis som med andra former av phishing är syftet med quishing att använda offrets information för kriminella syften.
Hur fungerar phishing?
Nätfiskeattacker följer vanligtvis ett mönster som är utformat för att lura offret att avslöja personlig information eller sprida malware. Här är en översikt över de olika stegen i en typisk nätfiskeattack:
Research och planering: Vid riktade bedrägerier samlar bedragarna först in information om sina offer, såsom intressen, vanor och sårbarheter. Denna kunskap hjälper bedragarna att skapa övertygande och personliga meddelanden.
Övertygande meddelanden: Därefter utformar bedragarna ett meddelande som vid första anblick ser ut att komma från en pålitlig avsändare, som en bank, webbutik eller myndighet. Dessutom får bedragarna meddelandet att se mer autentiskt ut genom att lägga till företagets logga och märkesbilder.
Spridning av bluffmeddelanden: Bedragare skickar ofta bluffmeddelanden med hjälp av verktyg som automatiskt distribuerar meddelandet till ett stort antal mottagare. Då blir det mer sannolikt att åtminstone någon faller för bluffen. Bedragare kan få tag på offrens e‑postadresser genom hackning eller genom att köpa dem på dark web.
Att lura offret: Efter att ha fått ett bluffmeddelande luras offret till att avslöja personlig information, som inloggnings-, bank- och personuppgifter. Meddelandena är ofta brådskande för att få offret att göra förhastade beslut.
Installering av malware: Vissa nätfiskeattacker innehåller malware, virus eller ransomware. Malware kan laddas ner på offrets enhet när hen klickar på en skadlig länk eller öppnar en bifogad fil i ett bluffmeddelande.
Användning av offrets uppgifter: Bedragare använder stulna uppgifter för att utföra identitetsstöld, göra obehöriga betalningar eller sälja uppgifter på dark web. Konsekvenserna kan bli betydande och leda till ekonomiska förluster för offret.
Konsekvenser av nätfiske
Konsekvenserna av en framgångsrik nätfiskeattack kan vara allvarliga. Att utsättas för nätfiske innebär att offret riskerar att drabbas av identitetsstöld, ekonomisk förlust och känslomässig skada. Nätfiske kan leda till att offrets personliga uppgifter blir stulna och att offrets enhet infekteras med malware. En vanlig konsekvens av nätfiske är identitetsstöld, där bedragare använder stulna personuppgifter för att öppna nya konton, skaffa kreditkort och förstöra din kredithistorik.
Så här upptäcker du nätfiske
Var uppmärksam på vissa varningssignaler för att känna igen när du blir lurad. Tecknen på nätfiske inkluderar:
Brådskande och hotfull ton.
Avsändaren ber om personlig information, som inloggnings- och bankuppgifter.
Avsändaren är okänd eller avviker från det vanliga.
Stavfel och grammatiska fel i meddelandet.
Misstänkta och oväntade länkar och bilagor.
Genom att känna igen dessa varningssignaler kan du vara uppmärksam på olika cyberhot, som nätfiske och annan misstänkt aktivitet.
5 sätt att undvika nätfiske
Här är fem tips som hjälper dig att undvika nätfiske. Om du följer dessa tips kan du förbättra din säkerhet på nätet.
1. Kom ihåg att du är den största riskfaktorn
Ingen faller offer för ett nätfiske utan att agera på det sätt som brottslingarna vill. En nätfiskeattack lyckas oftast genom att få användaren att öppna e‑postmeddelandet, länken eller bilagan som ingår i bedrägeriet. Offret tvingas också att agera enligt bedragarens önskemål, till exempel genom att tillåta skadligt innehåll som infekterar enheten eller ange personlig information i ett falskt formulär. Du kan förhindra nätfiske genom att upprätthålla en tillräcklig onlinesäkerhet. Kom ihåg att uppdatera din programvara regelbundet och var försiktig med e‑postmeddelanden.
2. Tänk på att vem som helst kan bli utsatt för nätfiske
Vem som helst kan bli utsatt för nätfiske, oavsett ålder, yrke eller kompetens. Bedragare är yrkeskriminella, vilket gör att deras bedrägerier är svåra att upptäcka. Brottslingar utnyttjar vår vilja att ta emot goda nyheter och vår rädsla för negativa konsekvenser. Det är till exempel vanligt att bedragare utnyttjar det faktum att någon väntar på en leverans eller en gåva. Nätfiskeattacker är vanligare under vissa årstider, såsom jul och Black Friday, och attackerna kan få allvarliga konsekvenser om man inte är försiktig.
3. Nätfiske ser trovärdigt ut
De vanligaste formerna av nätfiske är bilagor och länkar i e‑postmeddelanden. Bluffmeddelanden kan också skickas som SMS eller direktmeddelanden. Bluffmeddelandena ser ofta ut att komma från välkända och pålitliga varumärken, som Amazon, din bank eller posten. Genom att hålla dig uppdaterad om bedrägerier på nätet kan du lättare identifiera och undvika bedrägerier som ser trovärdiga ut.
4. Var uppmärksam på brådskande meddelanden
Nätfiske vädjar ofta till brådska för att få dig att agera snabbt. Var försiktig om du får ett e‑postmeddelande som uppmanar dig att agera omedelbart. Äkta meddelanden från banker och kreditkortsföretag kommer aldrig att be dig att bekräfta dina uppgifter direkt via e‑post. Klicka inte på länkar eller bilagor om tonen i meddelandet är brådskande. Ring i stället direkt till avsändaren för att kontrollera att meddelandet är äkta. Att känna till att bedragare ofta använder brådska som ett knep hjälper dig att undvika att bli lurad.
5. Lita på dina instinkter
Det här rådet kan verka vagt, men det är ett av de viktigaste. Att upprätthålla digital säkerhet kräver att du litar på dina instinkter och håller dig informerad. Det kan vara svårt att skilja mellan äkta och falska webbplatser eller att identifiera pålitliga meddelanden från bluffar. Men i slutändan är det upp till dig att upptäcka en bluff. Stanna upp och tänk efter. Är det här vad du förväntade dig? Litar du på avsändaren? Kan du verifiera dess äkthet? Du kan kolla upp avsändaren på nätet eller kontakta personen direkt. Det är alltid bättre att ta det säkra före det osäkra.
Gör så här om du blivit utsatt för nätfiske
Misstänker du att du har fått ett bluffmeddelande via e‑post eller SMS? Följ dessa steg för att hålla dig säker:
Svara inte: Undvik att svara på meddelandet. Klicka inte heller på länkar eller bifogade filer.
Bekräfta avsändarens identitet: Kontakta det företag eller den organisation som skickat meddelandet med hjälp av deras riktiga telefonnummer eller e‑postadress. Använd inte de kontaktuppgifter som anges i det misstänkta meddelandet.
Rapportera bedrägeriet: Kontakta lämpliga myndigheter när du upptäcker nätfiske. Du kan anmäla nätfiske och smishing till polisen. Globalt samlas rapporter om nätfiske av organisationer som Anti-Phishing Working Group. Du kan också rapportera om nätfiske till din e‑posttjänst och den person i vars namn bedrägeriet genomförs, till exempel din bank. Att rapportera nätfiske stöder övervakning och utrotning av bedrägerier.
Ta bort meddelandet: På det sättet klickar du inte på något av misstag och skyddar dig mot bedrägerier.
Uppdatera din säkerhetsprogramvara: Se till att din säkerhetsprogramvara är uppdaterad och skanna din enhet efter malware och virus. Genom att uppdatera programvaran skyddar du dig mot de senaste hoten.