Vad är desinformation och misinformation?

Desinformation kännetecknas av avsikten bakom den. All desinformation sprids i syfte att påverka människor och lura dem. Desinformation används ofta i statsfinansierad propaganda för att påverka medborgare eller nationer med ledarnas egna berättelser. Desinformation begränsas ändå inte bara till statliga enheter, utan kan användas även i andra kontext.

Många konsumenter är medvetna om desinformation och misinformation eftersom fenomenen är vanliga i synnerhet på sociala medier. Särskilt högprofilerade val under 2010- och 2020-talen har varit fulla av falska påståenden och vilseledande nyhetsartiklar. Covid-19-pandemin blev en annan milstolpe i spridningen av desinformation med mycket felaktiga påståenden om virusets ursprung och allvarlighetsgrad samt om vaccinet som utvecklades för att bekämpa det.

Varför sprids desinformation?

Bakom spridningen av desinformation finns flera motiv, varav vissa är mer ondskefulla än andra.

Finansiell vinst

Genom att producera otroliga nyheter kan webb­platser få fler klick via diverse kanaler och därmed öka sina annonsintäkter från människor som besöker webb­platsen.

Politiska motiv

Desinformation är ett kraftfullt verktyg för att väcka misstro mot en politisk motståndare och få det egna partiet eller kandidaten att framstå som bättre. Utnyttjandet har blivit speciellt kraft­fullt i och med sociala medier där spridning av falsk information enkelt påverkar politiska val och kan resultera i att en viss kandidat eller ett visst parti vinner. Med hjälp av avancerad teknik kan desinformation riktas till specifika målgrupper för att uppnå önskad effekt.

Krigföring och militära motiv

Desinformation, falska nyheter och propaganda används i så kallad informationskrigföring. En central del av informationskrigföring är att manipulera information för att påverka mottagaren i enlighet med angriparens önskemål.

Trolling

Ibland finns det inget annat motiv för att sprida felaktig information än att störa och trakassera människor. Så kallade internettroll kan sprida desinformation enbart för att under­hålla sig själva.

Skapa misstro

Att sprida desinformation är ett sätt att försvaga människors förtroende för riktiga nyheter. Eftersom det sprids så mycket desinformation kan det vara svårt att tro på riktiga nyheter eller att skilja falska nyheter från dem.

Satir and humor

Ibland kan desinformation vara menat som humoristiskt innehåll som bör tas med en nypa salt och inte för sanning. Denna typs innehåll kan till exempel ha som avsikt att erbjuda under­hållning eller fungera som satir. Tyvärr hindrar inte detta människor från att tro på sådant innehåll och ta det som sanning.

Dålig journalism

Spridning av falsk information kan också vara en följd av otill­räcklig bakgrundsforskning och journalistik som görs under tidspress. Detta kan leda till att webb­platser publicerar nyheter som bygger på misinformation och icke bekräftade källor. Även om nyhetsbyråer ofta korrigerar sig själva efter att ha begått ett misstag, har något som redan rapporterats som en nyhet påverkat hur människor tänker eller känner om ett visst ämne eller en viss person.

Desinformation eller misinformation?

Två begrepp som ofta blandas ihop är desinformation och misinformation. Dessa två termer är dock inte samma sak. Nedan följer några likheter och skillnader mellan misinformation och desinformation.

• Både desinformation och misinformation innebär spridning av falsk information som delvis eller helt och hållet saknar grund i sanning. Påhittade nyheter kan ofta ha en del sanning i sig för att verka mera trovärdiga.
• Desinformation är medvetet vilseledande och görs med ett tydligt syfte, medan misinformation kan, precis som namnet säger, spridas i misstag. Människor kan till exempel dela nyheter som motsvarar deras eget sätt att tänka på sociala medier. Även om de kanske tror att nyheterna är verkliga sprider de i själva verket desinformation som skapats av andra.
• Både desinformation och misinformation skapas för att åstadkomma en stark känslomässig reaktion i människor, vare sig den är positiv eller negativ. Detta görs genom att skapa otroliga påståenden om ett ämne eller en person som mottagaren känner starkt för. Detta kan vara en politisk kandidat, klimatförändringen eller viktiga aspekter av mottagarens identitet.
• Felaktig information kan vara ofarligt om personen som sprider den bara råkar ha fel fakta. Desinformation är däremot alltid illasinnad och har avsikten att vilseleda.

Det finns också den mindre kända termen malinformation (mera känd i engelskan) som bygger på sanning men som används i syfte att skada andra. På så sätt liknar konceptet desinformation. Malinformation kan vara att man läcker ut någons privata information för att avsiktligt förstöra dennes rykte eller på annat sätt vilseleda hen. Andra exempel på malinformation är phishing och doxxing. Ofta kan informationen vara överdriven eller tas ur sitt sammanhang i onda avsikter. Till­sammans kallas desinformation, misinformation och malinformation för akronymen MDM.

Vad är falska nyheter (fake news)?

En falsk nyhet syftar på vilseledande eller påhittad information som låtsas vara en riktig nyhet. Även om falska nyheter inte är något nytt fenomen har fler människor blivit medvetna om dem under de senaste åren. Två viktiga faktorer som har bidragit till förekomsten av falska nyheter är sociala medier och hektiska politiska val i vissa länder. Termen falska nyheter användes till exempel mycket av den tidigare presidenten Donald Trump som använde begreppet för att referera till alla nyheter som han inte höll med om.

Tyvärr sprids falska nyheter snabbt och enkelt på sociala medier eftersom de ofta är mycket mer spännande än verkligheten, särskilt om läsaren redan håller med om budskapet i nyhetsartikeln. Till råga på allt har många konsumenter en tendens att bara läsa rubriken när nyheterna sprids, vilket kan leda till en felaktig tolkning av den verkliga informationen.

Hur märker du desinformation på nätet?

Kunskap om digitala medier och hur man upptäcker desinformation är något som alla internet­användare bör anstränga sig att lära sig. Lyckligtvis har plattformar på sociala medier tagit initiativ och låter användarna flagga för falska nyheter och desinformation. Dess­utom finns det många grupper och personer som ägnar sig åt att faktagranska nyheter och påståenden från politiker och andra offentliga personer.

För att undvika vilseledande information på nätet, fundera på följande saker när du läser nyheter och söker information på nätet.

• Läs mer än bara titeln. Överväldigande nyhetsrubriker kan dölja en historia som är långt ifrån spännande. Rubriken på en nyhetsartikel beskriver inte alltid den faktiska historien.
• Kontrollera källorna. Vad grundar sig nyheten på och är källorna till­förlitliga? Om nyheten är skriven av en trovärdig nyhetsbyrå är det mer sannolikt att den är sann. Kontrollera också om informationen i nyheten bekräftas av andra källor eller om det enbart finns en sida som skriver om ämnet.
• Överväg om berättelsen är realistisk. Om en nyhet eller ett påstående på nätet verkar för bra för att vara sant är det troligtvis inte det.
• Kontrollera publiceringsdatumet. Information och nyheter som är inaktuella ger inte en realistisk bild av ämnet. Se vad de senaste nyheterna säger.
• Tänk på motiven bakom berättelsen. Om en nyhet eller någon information kommer från en myndighet med starka politiska, religiösa eller kommersiella motiv bör du vara kritisk. En sådan bakgrund svartmålar inte automatiskt källan, men kan tyda på någon form av intressekonflikt. I vissa fall kan du i stället för riktiga nyheter läsa ett stycke satir eller avsiktligt humoristiskt innehåll som bara är förklätt till nyheter.
• Fråga råd från en auktoritativ källa. Faktagranskare och andra pålitliga källor gör sitt bästa för att rätta till falska påståenden och göra ett värde­fullt arbete för allmänheten.
• Var medveten om bildmanipulation och deepfakes. Många människor blir övertygade om en historia när de ser fotografier eller videor. Moderna verktyg har dock gjort bildmanipulation enkelt för alla. Ett annat problem är videor som har manipulerats och således är något vi kallar för deepfakes. Deepfakes inkluderar ofta en välkänd person som säger de mest outhärdliga sakerna, trots att både video och ljud i själva verket har genererats med hjälp av maskininlärning och artificiell intelligens.