Vad är desinformation och misinformation?

Desinformation kännetecknas av avsikten bakom den. All desinformation sprids i syfte att påverka människor och lura dem. Desinformation används ofta i stats­finansierad propaganda för att påverka medborgare eller nationer med ledarnas egna berättelser. Desinformation begränsas ändå inte bara till statliga enheter, utan kan användas även i andra kontext.

Många konsumenter är medvetna om desinformation och misinformation efter­som fenomenen är vanliga i synnerhet på sociala medier. Särskilt hög­profilerade val under 2010- och 2020-talen har varit fulla av falska påståenden och vilse­ledande nyhets­artiklar. Covid-19-pandemin blev en annan mil­stolpe i spridningen av desinformation med mycket fel­aktiga påståenden om virusets ursprung och allvarlighets­grad samt om vaccinet som utvecklades för att bekämpa det.

Varför sprids desinformation?

Bakom spridningen av desinformation finns flera motiv, varav vissa är mer ondske­fulla än andra.

Finansiell vinst

Genom att producera otroliga nyheter kan webb­platser få fler klick via diverse kanaler och därmed öka sina annons­intäkter från människor som besöker webb­platsen.

Politiska motiv

Desinformation är ett kraft­fullt verktyg för att väcka miss­tro mot en politisk mot­ståndare och få det egna partiet eller kandidaten att framstå som bättre. Utnyttjandet har blivit speciellt kraft­fullt i och med sociala medier där spridning av falsk information enkelt påverkar politiska val och kan resultera i att en viss kandidat eller ett visst parti vinner. Med hjälp av avancerad teknik kan desinformation riktas till specifika mål­grupper för att uppnå önskad effekt.

Krigföring och militära motiv

Desinformation, falska nyheter och propaganda används i så kallad informations­krig­föring. En central del av informations­krig­föring är att manipulera information för att påverka mot­tagaren i enlighet med angriparens önske­mål.

Trolling

Ibland finns det inget annat motiv för att sprida felaktig information än att störa och trakassera människor. Så kallade internet­troll kan sprida desinformation enbart för att under­hålla sig själva.

Skapa misstro

Att sprida desinformation är ett sätt att försvaga människors förtroende för riktiga nyheter. Efter­som det sprids så mycket desinformation kan det vara svårt att tro på riktiga nyheter eller att skilja falska nyheter från dem.

Satir and humor

Ibland kan desinformation vara menat som humoristiskt inne­håll som bör tas med en nypa salt och inte för sanning. Denna typs inne­håll kan till exempel ha som avsikt att erbjuda under­hållning eller fungera som satir. Tyvärr hindrar inte detta människor från att tro på sådant inne­håll och ta det som sanning.

Dålig journalism

Spridning av falsk information kan också vara en följd av otill­räcklig bak­grunds­forskning och journalistik som görs under tids­press. Detta kan leda till att webb­platser publicerar nyheter som bygger på misinformation och icke bekräftade källor. Även om nyhets­byråer ofta korrigerar sig själva efter att ha begått ett misstag, har något som redan rapporterats som en nyhet påverkat hur människor tänker eller känner om ett visst ämne eller en viss person.

Desinformation eller misinformation?

Två begrepp som ofta blandas ihop är desinformation och misinformation. Dessa två termer är dock inte samma sak. Nedan följer några likheter och skillnader mellan misinformation och desinformation.

• Både desinformation och misinformation innebär spridning av falsk information som delvis eller helt och hållet saknar grund i sanning. Påhittade nyheter kan ofta ha en del sanning i sig för att verka mera tro­värdiga.

• Desinformation är medvetet vilseledande och görs med ett tydligt syfte, medan misinformation kan, precis som namnet säger, spridas i misstag. Människor kan till exempel dela nyheter som mot­svarar deras eget sätt att tänka på sociala medier. Även om de kanske tror att nyheterna är verkliga sprider de i själva verket desinformation som skapats av andra.

• Både desinformation och misinformation skapas för att åstad­komma en stark känslo­mässig reaktion i människor, vare sig den är positiv eller negativ. Detta görs genom att skapa otroliga påståenden om ett ämne eller en person som mot­tagaren känner starkt för. Detta kan vara en politisk kandidat, klimat­förändringen eller viktiga aspekter av mot­tagarens identitet.

• Felaktig information kan vara ofarligt om personen som sprider den bara råkar ha fel fakta. Desinformation är däremot alltid illa­sinnad och har avsikten att vilse­leda.

Det finns också den mindre kända termen malinformation (mera känd i engelskan) som bygger på sanning men som används i syfte att skada andra. På så sätt liknar konceptet desinformation. Malinformation kan vara att man läcker ut någons privata information för att avsiktligt förstöra dennes rykte eller på annat sätt vilseleda hen. Andra exempel på malinformation är phishing och doxxing. Ofta kan informationen vara över­driven eller tas ur sitt sammanhang i onda avsikter. Till­sammans kallas desinformation, misinformation och malinformation för akronymen MDM.

Vad är falska nyheter (fake news)?

En falsk nyhet syftar på vilse­ledande eller påhittad information som låtsas vara en riktig nyhet. Även om falska nyheter inte är något nytt fenomen har fler människor blivit medvetna om dem under de senaste åren. Två viktiga faktorer som har bidragit till före­komsten av falska nyheter är sociala medier och hektiska politiska val i vissa länder. Termen falska nyheter användes till exempel mycket av den tidigare presidenten Donald Trump som använde begreppet för att referera till alla nyheter som han inte höll med om.

Tyvärr sprids falska nyheter snabbt och enkelt på sociala medier efter­som de ofta är mycket mer spännande än verkligheten, särskilt om läsaren redan håller med om budskapet i nyhets­artikeln. Till råga på allt har många konsumenter en tendens att bara läsa rubriken när nyheterna sprids, vilket kan leda till en fel­aktig tolkning av den verkliga informationen.

Hur märker du desinformation på nätet?

Kunskap om digitala medier och hur man upptäcker desinformation är något som alla internet­användare bör anstränga sig att lära sig. Lyckligtvis har platt­formar på sociala medier tagit initiativ och låter användarna flagga för falska nyheter och desinformation. Dess­utom finns det många grupper och personer som ägnar sig åt att fakta­granska nyheter och påståenden från politiker och andra offentliga personer.

För att undvika vilse­ledande information på nätet, fundera på följande saker när du läser nyheter och söker information på nätet.

• Läs mer än bara titeln. Över­väldigande nyhets­rubriker kan dölja en historia som är långt ifrån spännande. Rubriken på en nyhets­artikel beskriver inte alltid den faktiska historien.

• Kontrollera källorna. Vad grundar sig nyheten på och är källorna till­förlitliga? Om nyheten är skriven av en tro­värdig nyhets­byrå är det mer sannolikt att den är sann. Kontrollera också om informationen i nyheten bekräftas av andra källor eller om det enbart finns en sida som skriver om ämnet.

• Överväg om berättelsen är realistisk. Om en nyhet eller ett påstående på nätet verkar för bra för att vara sant är det troligtvis inte det.

• Kontrollera publicerings­datumet. Information och nyheter som är inaktuella ger inte en realistisk bild av ämnet. Se vad de senaste nyheterna säger.

• Tänk på motiven bakom berättelsen. Om en nyhet eller någon information kommer från en myndighet med starka politiska, religiösa eller kommersiella motiv bör du vara kritisk. En sådan bak­grund svart­målar inte automatiskt källan, men kan tyda på någon form av intresse­konflikt. I vissa fall kan du i stället för riktiga nyheter läsa ett stycke satir eller avsiktligt humoristiskt innehåll som bara är förklätt till nyheter.

• Fråga råd från en auktoritativ källa. Fakta­granskare och andra pålitliga källor gör sitt bästa för att rätta till falska påståenden och göra ett värde­fullt arbete för allmänheten.

• Var medveten om bild­manipulation och deep­fakes. Många människor blir över­tygade om en historia när de ser foto­grafier eller videor. Moderna verktyg har dock gjort bild­manipulation enkelt för alla. Ett annat problem är videor som har manipulerats och således är något vi kallar för deep­fakes. Deep­fakes inkluderar ofta en väl­känd person som säger de mest outhärdliga sakerna, trots att både video och ljud i själva verket har genererats med hjälp av maskin­inlärning och artificiell intelligens.