Vad är en trojan?

Vad är ett trojanskt virus?

Enligt legenden kunde inte de antika grekerna erövra staden Troja, trots åratal av krig. För att uppnå sitt mål kom de på en listig plan. Grekerna byggde en trä­häst som var stor nog för att 40 män skulle kunna gömma sig i den. Trähästen erbjöds som en gåva till trojanerna.

När trojanerna tog in hästen innanför stads­murarna klev alla män ut och släppte in en större soldat­styrka så att staden kunde erövras. Ett trojanskt dator­virus fungerar precis som den berömda trä­hästen. I trojanen gömmer sig nämligen ett virus som kan göra stor skada på någon av dina enheter. Läs vidare om trojaner och hur du kan skydda dig mot dem.

Hur använder cyber­kriminella trojaner?

Det är inte alltid enkelt att ta sig förbi brand­väggar och virus­skydd. Cyber­brottslingar är väl medvetna om att filer med namnet virus.exe inte brukar kunna lura folk. Därför måste det skadliga viruset presenteras som något helt annat som gör att du inte har garden uppe. När viruset tagit sig in i din enhet kan det stjäla viktig information, som till exempel lösen­ord eller bank­upp­gifter, här kan du läsa mer om varför dina personliga upp­gifter är åtråvärda. Det kan även spionera på dig, skicka skräp­post­med­delanden och kryptera dina filer för att pressa dig på pengar i utbyte mot att de låses upp. Ibland laddar trojaner ner andra virus utan att du vet om det.

När en trojan väl är installerad på enheten kan den också användas för att koordinera en gemensam attack till­sammans med andra enheter mot en myndighet eller server. En sådan attack kan vara ett kraft­fullt verktyg för att göra data­intrång. Via data­läckan kan cyber­kriminella komma över viktiga företags­hemligheter eller ställa till besvär för privat­personer och myndigheter. Om du utsatts för internet­bedrägeri och någon tagit sig in på ditt konto är det viktigt att du kontaktar banken och anmäler händelsen till polisen med en gång.

Hur kan en enhet infekteras av en trojan?

En dator­trojan kan presenteras som praktiskt taget vad som helst för att fånga din uppmärk­samhet. Det kan vara en e‑post­bilaga som påstås vara en faktura eller ett mejl med viktig samhälls­information. Viruset kan exempelvis ta formen av en viral katt­video, en leverans­bekräftelse eller ett sms som meddelar att du vunnit något. Om något är för bra för att vara sant är det oftast det.

Efter­som nät­shopping är vanligt nuför­tiden innebär det att de allra flesta förväntar sig en leverans och därför laddar ner den före­slagna appen för att kunna hämta ut sitt paket. Sådana bedrägerier har ofta skett under hög­tider när många handlar på nätet. Tyvärr kan dessa knep vara mycket svåra att upp­täcka och cyber­brottslingarna lägger ner mycket tid och energi på att lura dig. Därför är det viktigt att inte känna skam om du blivit utsatt för ett bedrägeri. Med tanke på dagens sofistikerade metoder kan det hända vem som helst.

Tre tips för att undvika trojaner

Grekerna skulle aldrig ha kunnat erövrat Troja om de inte tagit in hästen innanför murarna. På samma sätt kan trojan­virus bara infektera din enhet om du ger ditt med­givande. Oftast behöver man tacka ja till att ladda ner programmet med trojanen eller klicka på e‑post­bilagan. För att skydda dig mot trojaner behöver du därför vidta specifika åtgärder. Här är några saker du kan göra för att undvika att drabbas av en trojan:

1. Använd anti­virus­program

Anti­virus­program fungerar på samma sätt som murarna runt Troja. De förhindrar att skadlig program­vara infekterar din enhet och tar bort aktiva trojaner. Du kan även genom­söka filer som du önskar ladda ned för att se om något verkar miss­tänkt.

2. Undvik att klicka på länkar och bilagor

Bilagor och länkar i e‑post­med­delanden är en av de vanligaste metoderna för spridning av trojaner. Bedrägeri via mobil­telefonen kallas smishing och bedrägeri via mejl kallas phishing. Hämta och öppna endast filer och appar från pålitliga källor och försök om möjligt att verifiera vem det är som tar kontakt med dig. Bank­tjänste­män skickar aldrig sms eller mejl där de ber om dina privata upp­gifter eller att du ska logga in med Bank-id.

Om du får ett med­delande i mobilen kanske det är frestande att svara med en gång, efter­som många förväntar sig snabba sms-svar. Vänta hellre ner tills du sitter ner i lugn och ro och inte är på språng innan du bestämmer dig vad nästa steg är. Läs också vad som står i Bank-id noggrant innan du slutligen knappar in ditt lösen­ord och legitimerar dig. När du väl konstaterat att någon försökt utsätta dig för bedrägeri, så kallad smishing, är det bästa att radera smset och inte agera på inne­hållet.

3. Fall inte för nät­fiske

Nät­fiske går ut på att omdirigera dig till sidor med ned­laddnings­bara program och infektera din enhet med skadlig program­vara. Undvik att gå i fällan och var miss­tänksam mot oombedda e‑post­med­delanden och med­delanden med länkar och bilagor. Det finns också exempel på hur bedragare tagit över andra personers mejl­konton via data­intrång och kontaktat deras affärs­kontakter. När avsändaren tycks vara någon du har för­troende för minskar så klart miss­tänksamheten. Ett varnings­tecken kan vara när en person du känner plötsligt börjar fråga om pengar eller andra saker av mer privat karaktär.