Vad är spoofing?

Hur fungerar en spoofing-attack?

En spoofing-attack är en form av cyber­brottslighet där angriparen förfalskar sin identitet eller lurar offret med påhittad information på nätet. Spoofing kan innebära att utge sig för att vara någon man inte är, skapa falska webb­platser genom att få dig att klicka på en länk, eller att förfalska angriparens GPS-plats.

Det gemensamma målet med olika typer av spoofing-attacker är att utnyttja offrets förtroende och få dem att tro att de interagerar med till exempel en pålitlig person, myndighet eller webb­plats. Konsekvenserna av en fram­gångs­rik spoofing-attack kan vara all­varliga, efter­som spoofing kan användas för att stjäla konfidentiell information, pengar och lösen­ord. Cyber­brottslingar använder också spoofing för att infektera offrets enhet med skadlig program­vara. Målen för spoofing-attacker sträcker sig från enskilda individer till stora organisationer och nätverk.

Spoofing är ungefär som nätfiske efter­som båda är en typ av bedrägeri som används för att stjäla värde­full information och infektera din enhet med skadlig program­vara. Huvud­syftet med spoofing är dock att imitera andra människor och lura användaren med bedräglig information. Nät­fiske handlar mer om olika social­tekniska knep och att stjäla offrets information genom bedrägeri.

Typer av spoofing

Olika typer av spoofing-attacker känne­tecknas av deras syfte, mål­tavlor och kommunikations­form som används för att utföra attacken. Här är några vanliga former av spoofing.

Bluffmejl

Bluffmejl, även kallat mejl-spoofing, innebär att förfalska avsändarens identitet och e‑post­adress. Ett e‑post­meddelande kan se ut som att det kommer från en pålitlig avsändare, men om du tittar noga kan avsändarens adress sakna en bok­stav, eller så finns inte ens avsändaren. Avsändarens e‑post­adress är inte den enda led­tråden som avslöjar att du har blivit utsatt för en spoofing-attack. Oftast är själva med­delandet eller dess ämnes­rad full av stavfel och dålig grammatik. Men med AI-verktyg som blir till­gängliga för alla är över­tygande bluff­mejl lättare att göra.

IP spoofing

Angripare kan dölja sin IP-adress, en specifik information som individualiserar enheten. IP spoofing, även kallat IP-adress­förfalskning, innebär att den verkliga IP-adressen döljs och en annan används för att dölja den verkliga platsen. Denna typ av spoofing kan användas för att passera brand­väggar och infiltrera ett otillräckligt skyddat nätverk.

Webbplats­förfalskning

Webbplatsförfalskning, även känd som URL-spoofing, innebär att skapa en falsk webb­plats med en URL-adress som ser bekant ut. För­utom en liknande URL-adress kan webb­platsens design också se identisk ut med den verkliga webb­platsen den försöker efter­likna, inklusive varu­märken, logo­typer och kontakt­information. Målet är att lura offret att tro att de är på rätt webb­plats och avslöja konfidentiell information, såsom inloggnings­uppgifter.

Förfalskat uppringande telefon­nummer

Bedragare kan förfalska sin nummer­presentation för att få dig att lyfta telefonen när det ringer. Du är mindre benägen att svara när du får ett telefon­samtal från ett okänt nummer eller någon du inte känner igen. Med VoIP (Voice over Internet Protocol) kan bedragare ändra sin nummer­presentation och få dig att tro att du pratar med någon annan. Legitima myndigheter, som din bank, kontaktar dig aldrig på telefon för att be om känslig information som kan användas mot dig. Håll utkik efter sms-spoofing, även känd som smishing.

DNS-spoofing

Även om DNS-spoofing är svårare att få till stånd än många andra former av spoofing, är det även svårare att upptäcka. Nät­brottslingar manipulerar Domän­namns­systemet (DNS), som leder användare till en webb­plats baserat på en URL-adress. Denna attack är också känd som DNS-cache förgiftning.

Förhindra spoofing-attacker

Spoofing-attacker kan vara vilse­ledande och svåra att upptäcka. En fram­gångsrik spoofing-attack kan orsaka allvarlig skada, så följ dessa tips för att undvika att bli lurad.

• Klicka inte på misstänkta länkar. Håll musen över en länk innan du klickar för att avslöja den riktiga adressen. Navigera till en webb­plats genom att ange URL-adressen istället för att klicka på länkar som skickats av andra.

• Kontrollera webbadressen på en webbplats. Väl på en webb­plats kan du identifiera en bluff genom att titta på URL-adressen. Webb­platsen kan vara en bluff om du märker några stavfel eller extra bok­stäver i adressen. Se till att kontrollera att webb­platsens adress börjar med HTTPS.

• Leta efter stavfel och tecken på bedrägeri. Förfalskade webb­platser och e‑post­med­delanden kan se autentiska och pålitliga ut. Dessa bedrägerier kan förfalska ett väl­känt varu­märke för att få det att verka som om du är på en riktig webb­plats. Om du där­emot upp­täcker stavfel eller annan falsk information är risken stor att du kan råka ut för en spoofing-attack.

• Avslöja inte konfidentiell information. När bedragare vinner sitt offers förtroende är det lätt att få dem att avslöja privat information, ekonomiska detaljer och inloggnings­uppgifter. Kom bara ihåg att pålitliga myndigheter och online­tjänster du använder inte ber om känslig information direkt från dig.

• Använd säkra lösenord och två­faktors­autentisering. Unika komplexa lösen­ord skyddar alla dina konton. Om du använder samma lösen­ord på flera konton kan bedragare få tillgång till dem alla med ett enda stulet lösen­ord. Du kan skapa starka lösen­ord med en lösen­ords­generator och lagra dina inloggnings­uppgifter med en lösen­ords­hanterare. Förutom starka lösen­ord, aktivera två­faktors­autentisering för att ytterligare skydda dina konton från spoofing.

• Använd en VPN och ett anti­virus­program. Ett VPN-program döljer din plats och IP-adress, vilket gör det svårare att få tag på din information. Med anti­virus­program och andra cyber­säkerhets­åtgärder kan du stoppa dina enheter från att bli infekterade av skadlig program­vara och även hindra dig från att gå in på spoofing-webb­platser.