”Är onlinedejting säkert?” 5 vanliga onlineaktiviteter och cyberhoten förknippade med dem.

Cyber­hot har blivit ännu mer utmanande att upptäcka på grund av den senaste utvecklingen inom artificiell intelligens. Med verktyg som ChatGPT, DALL‑E, AIVA och Runway kan generativ AI nu skapa övertygande och bedrägligt innehåll — inklusive e‑post­adresser och webb­platskopiering, falska profilbilder, musik och till och med video — vilket har gjort det möjligt för cyber­brottslingar att skapa otroligt övertygande innehåll med syfte att lura mottagaren.

ChatGPT visar hur långt naturlig språkbehandling (NLP) redan har gått, och hur lätt det är att skriva ett mycket övertygande mail eller blogginlägg med en enkel uppmaning och en handfull nyckelord, säger Abdullah‑Al Mazed, Senior Technical Product Manager på F‑Secure.

Det betyder att det aldrig har varit svårare att upptäcka cyberbedrägerier. Enligt F‑Secures Living Secure-rapport — en cyber­säkerhetsunder­sökning av 7 000 människor runt om i världen — sa två tredjedelar av de tillfrågade att de inte längre vet vem de ska lita på online.

Vem som helst kan bli offer för cyber­brottslighet, oavsett ålder eller kön, säger Laura Kankaala, Threat Intelligence Lead på F‑Secure. Bedrägerier på nätet tar många former. Brottslingar kan tvinga offer att investera pengar i skadliga krypto­valutaprojekt, stjäla deras bank­uppgifter via skadliga e‑post­meddelanden eller telefonsamtal, eller till och med få dem att bli kära.

Tack och lov, trots ökande hot och oro kring vad som är äkta och inte på nätet, så kan du avsevärt minska riskerna att bli offer för cyber­brottslighet genom att bekanta dig med de mest vanliga internetfarorna och vidta åtgärder för att skydda dig själv.

1. Farorna med nätdejting

F‑Secures Living Secure -rapport avslöjar att användningen av dejtingappar är det primära säkerhetsproblemet människor har på nätet, med 42 % av de tillfrågade som känner sig sårbara när de letar efter kärleken online.

Dejtingappar är en lukrativ grund för cyber­brottslingar att utnyttja, förklarade Kankaala. Med grisslaktar-bedrägerier — där offren lockas att investera alla sina pengar i falska kryptoinvesteringsmöjligheter — ökar. Den här typen av bedrägerier utnyttjar sociala medier och dejtingappar, och använder stulna bilder på attraktiva människor för att locka in offer.

I dessa bedrägerier är personer som söker romantik systematiskt övertygade om att öka pengarna de lägger på falska investeringar. Men de är inte alltid lätta att upptäcka och de riktar sig ofta mot personer i utsatta positioner. Det finns dock några sätt att undvika dem.

Onlineromantik och ekonomi är en farlig blandning, sa Kankaala. Om någon du aldrig har träffat tidigare i verkliga livet börjar prata om krypto­valuta — eller någon typ av investering — var mycket försiktig. Brottslingarna kan utnyttja välbekanta varumärken eller använda kopior av kända handelsplattformar, vilket gör att deras bedrägerier verkar legitima om de kontrolleras via en Google-sökning.

2. Säkerhets­riskerna med sociala medier

F‑Secure Living Secure -rapporten visar att 29 % av människor känner sig i riskzonen när de använder sociala medier. Att konsumera och skapa innehåll för social medier kommer på 3:e och 4:e plats i listan över Topp 20 online­aktiviteter som får oss att känna oss sårbara.

Och den ekonomiska effekten av bedrägerier som riktar sig mot sociala medier ökar också. US Federal Trade Commission (FTC) hävdar att kostnaden för bedrägerier på sociala medier i USA har ökat från 42 miljoner dollar 2017 till 770 miljoner dollar 2021.

Nät­fiske via sociala medier tenderar att komma som vänförfrågningar och meddelanden från klonade eller okända profiler, som ofta innehåller länkar till webb­sidor. För att undvika cyberattacker riktade mot sociala medieplattformar bör du se till att:

• du inte klickar på länkar från okända användare
• du använder starka och unika lösen­ord
• du aktiverar två­faktorsautentisering där det är möjligt
• du använder en app eller ett program med skydd för säker surfning
• och du INTE accepterar vänförfrågningar från okända profiler, eller från konton som du redan följer (eftersom dessa kan vara kopior).

Om du blir offer för nät­fiske bör du ändra eventuella berörda lösen­ord. Och om du har angett betal­korts­uppgifter eller finansiell information, kontakta din bank och följ deras instruktioner.

3. Internetfarorna med spel

Även om själva spelandet inte utgör många internetfaror, har gemenskapen och plattformarna kring vissa spel utsatt spelare för en kraftig ökning av cyber­hot, med 75 % av barnen som nu spelar videospel.

Spelandet är enormt och vi upptäckte att det är ännu mer populärt bland barn än sociala medier, säger Joel Latto, Threat Advisor på F‑Secure. Eftersom spel vanligtvis inte är förknippade med hög ekonomisk risk, tenderar spelare att inte ta sin säkerhet på största allvar. Och barn är vanligtvis inte säkerhetsmedvetna alls.

Även om vissa ungdomar kan ignorera sin cyber­säkerhet, bekymrar deras säkerhet fort­farande sina föräldrar. F‑Secure har upptäckt att 64 % av personer med barn som spelar är oroliga för deras säkerhet.

Bedrägerier kan äga rum även på spelplattformar — speciellt onlinespel, sa Kankaala. Ofta kan föremål i spelet ha ett verkligt monetärt värde och stulna konton eller föremål kan säljas för vinst. Uppmuntra och hjälp barn att ställa in starka lösen­ord och i fall någon kommer åt deras konto, hjälp dem i processen med att ändra lösen­ord och åter­ställa kontot. Om några pengar har gått förlorade, kontakta din bank och gör en polisanmälan.

4. Cyber­hot och nät­handel

Under 2022 var nät­handelsbrott den näst mest rapporterade formen av bedrägeri (efter bedragare), och data från F‑Secure visar att 25 % av människor känner sig sårbara när de handlar online.

Det finns sätt att skydda dig själv när du handlar online. För det första, se till att du använder komplexa lösen­ord på dina shoppingkonton, med hjälp av ett gratis­verktyg som F‑Secure Strong Password Generator. Alternativt kan du använda en lösen­ords­hanterare, såsom F‑Secure ID Protection, för att generera, lagra och över­vaka lösen­ord och bli varnad om intrång, om de skulle inträffa.

Ett annat sätt att skydda din online­shopping är att reservera en webb­läsare och använda den uteslutande för shopping. Och för att förbättra ditt skydd mot internetfaror på din mobil­telefon eller surf­platta, överväg att endast använda officiella appar från butikerna för att göra inköp. Detta tar bort risken för att klicka på bluff-URL:er som ersätter officiella toppdomäner med varianter som .xyz , .familj eller .klubb.

5. Hot i samband med e‑post och meddelanden

Med uppskattningsvis 300 miljarder e‑post­meddelanden som skickas varje dag är det ingen överraskning att bedragare riktar sig till e‑postanvändare. Men enligt TCSEW (Telephone Operated Crime Survey of England and Wales) är nät­fiske via sms nu i nivå med e‑post.

Den senaste TCSEW -datan visade upp internetfaror fram till 2022 och avslöjade att 32 % av människorna hade fått ett miss­tänkt nät­fiske­meddelande via sms eller snabbmeddelanden, vilket var ungefär lika stort som de som riktades in via e‑post (34 %).

Mer än hälften av dem som fick phishing-meddelanden rapporterade att de kom från avsändare som utgav sig för att vara leveransföretag

Om du har fått ett potentiellt phishing-meddelande under den senaste månaden, vilken typ av företag låtsades de vara? TCSEW Oktober 2021 till Mars 2022 intervjuer England och Wales

Office for National Statistics — Telephone-operated Crime Survey for England and Wales (TCSEW)

TCEW-data avslöjade också att hälften (54 %) av dem som slutade med nät­fiske-bedrägerier riktades mot bedragare som utgav sig för att vara leveransföretag, och en tredjedel (32 %) fick falska meddelanden från en bank eller ett byggbolag. Och en fjärdedel av nät­fiske­bedrägerierna kom (25 %) från statliga tjänster.

Vi observerar olika former av bedrägeriförsök varje dag på F‑Secure, säger Laura Kankaala. Undvik att klicka på länkar direkt i e-post­meddelanden, direktmeddelanden eller textmeddelanden. Håll enheter uppdaterade och använd starka lösen­ord och multifaktor­autentisering för att skydda din online­identitet.

Tänk på att nät­fiske­bedragare inte har några skrupler när det gäller att rikta in sig på offer, och de kommer att posera som familje­medlemmar, vänner, banker, nätbutiker, vårdgivare och allmännyttiga företag för att stjäla dina pengar. Bedragare är också snabba på att dra nytta av alla utmaningar människor möter i samhället, vilket illustreras av att Storbritanniens Suspicious Emails Reporting Service (SERS) tar emot mer än 1 500 rapporter — på bara en tvåveckorsperiod — av bluffmejl som erbjuder falska energirabatter från Ofgem, energitillsynsmyndigheten i Storbritannien.